Tema Lera – Ytbehandling av lera och lerklining

För att besvara dessa frågor behandlar vi lerblock med olika oljor och/eller färger, varierar mellanliggande torktider, antal behandlingar och kombinationer av olika behandlingar och mäter sedan blocken under olika omständigheter.

För att t ex mäta andningsöppenhet i hög luftfuktighet ställer vi dem på ett metallnät i en hink med vatten botten i ett visst antal timmar och väger sedan på en precisionsvåg hur mycket vattenånga de har tagit upp.

obehandlade lerblock

lerblock målade med olika färger

lerblock nedsänkt i hink med hög RF

Vägning av lerblock efter ca 8 timmar i hög RF

Resultat av mätning - kurva över 10 dygn - 8 timmar hög RF, 16 timmar återhämtning vid normal RF - jämfört med obehandlad lera

Resultat av mätning - bevarande av förmågan att buffra vatten

För att testa långvarig tåligheten mot vatten lägger vi blocken i vatten under olika långa tider och väger dem då och då.

lerblock behandlade med oljor och oljefärger samt ägg-olje-tempera för test av skydd mot vatten

behandlade lerblock i vattenbad

Resultat av testet. Kurvan visar upptagning av vatten i gram / 30 gram (vikten av blocken)

Lera uppstår när floder transporterar finkrossade mineral till lugna ställen, en sjö eller ett hav, där det genom årtusenden långsamt avsatts i botten. All organisk material som sjunker ner tillsammans med mineralerna bruts ner med tiden av bakterier och är vanligen helt borta när vi gräver upp leran.

De pyttesmå lerpartiklarna som är kvar passar inte exakt ihop, så det finns en massa utrymmen mellan dem som är fyllda med vatten eller med luft när leran är torr. I den leran jag använder i mina försökt utgör luften ca 30-33 Vol% när leran är torr.

Medan en hög med sand bara rasar isär så hålls leran ihop av så kallade Van der Waals krafter, samt elektrostatiska och kapillära krafter. Ju fuktigare leran blir desto mera försvagas dessa krafter och efterhand blir leran mjukare och mjukare tills den övergår från en väldig hård klump till en formbar massa.

När torr lera kommer i kontakt med vatten sugs vattnet in med stor kraft. Om man doppar en bit lera i vatten i bara 2-3 sekunder suger den omedelbart upp ca 100 ml/m². På bara 10 minuter suger den upp 500 ml/m². Leran expanderar då längst ute, det blir spänningar mot ställen som inte har expanderat än och bitar av leran kan lossna. Om vattnet tränger in ojämnt (t ex genom hål) kan det blir sprickor. Därför är det viktigt att när man fuktar lera att lägga på lite vatten och ger den tid att tränga in innan man lägger på mera.

När fuktig lera torkar drar den ihop sig med några procent. Detta kan leda till att leran spricker. När man vill bygga med lera är detta så klart ingen bra egenskap. Därför tillsätter man en massa olika ämnen för att påverka hur leran beter sig.

En lerklining eller ett lerbruk är en blandning av lera med vatten, sand och olika organiska material som hackat halm eller koskit som man dessutom ibland låter ligga och mogna för att öka andelen bakterier som gör blandningen smidigare att jobba med. Även linolja och vattenglas kan tillsättas. Dessutom är ”lera” ingen standardiserad produkt utan i sig en blandning av olika mineral i olika kornstorlekar och proportioner. Man kan säga at att varje lerbruk eller lerklining är unik.

För att alls kunna jämföra resultaten av mina experiment har jag därför gjort dem med ren lera som jag själv gräver upp.

Många av våra dagliga aktiviteter gör luften fuktig. Vi andas, vi svettas, vi kokar soppa, torkar kläder, duschar.

Under en enda natt utsöndrar en person 300-500 ml vattenånga genom att andas och svettas. Om vi inte ventilerar ut denna fukt och den inte tas upp av textilier, möbler och byggmaterial så stiger luftfuktigheten i ett litet sovrum under en natt till nära 100%. Två personer, och vattnet kan börja kondensera ut på kalla ställen (fönster, bakom skåp mot en kall vägg) eller stannar helt enkelt kvar i sängkläder, madrassen och i värsta fall på huden.

Om å andra sidan väggarna kan ta upp en stor del av denna fukt, förblir luftfuktigheten på en behagligare nivå. Då blir det mindre eller ingen kondens, sängkläder förblir torra eller i alla fall torrare.

Ett rum på 12 m² har ca 40 m² vägg och tak så varje m² måste ta upp fukten från två personer (2 * 500 ml) 1000/40 = 25 ml/m².

Det är just vad obehandlad lera klarar av. Vid hög LF kan obehandlad lera ta upp ca 50 ml/m² under 8 timmar.

Omvänd, om kall fuktig luft, som även vid 100% rel LF innehåller ganska lite fukt i absoluta mått, värms upp till rumstemperatur upplever vi den som extrem torr. När man eldar med ved och inte har ett separat luftintag så förbrukas varje timme vi eldar 25 – 125 m³ luft. Om det är -10°C ute och vi först värmer upp luften till 20°C (vilket ju är meningen med vedeldningen), går luftfuktigheten ner till endast 10%. Extrem torr.

Andningsöppna lerväggar kan då återföra fukt och hjälpa hålla luftfuktigheten kring behagliga 50%.

Vattenglas K12 bevarar visserligen 80-85% av ånggenomsläpligheten både vid 1 och och 2 behandlingar, och den täpper ytan mycket effektiv mot olja. Men den blir så hård att minsta utvidgning pga flytande vatten får vattenglaset att spricka varefter skyddet mot olja är borta.
Vattenglas K12 kan inte heller pigmenteras täckande.

Vi kan i dagsläge inte ser någon användning för en behandling av lera med vattenglas. Om du har några goda erfarenheter får du gärna höra av dig på support@fargriket.com.

Att måla lera är inte helt enkelt. Lera är väldigt sugande. Som vi kan se av tabellen så suger olja in väldigt sakta medan vatten suger in ca 30 gånger snabbare. Detta innebär att när vi målar med en färg som är oljebaserad så har vi gott om tid att lägga på och fördela. Men olja täpper till leran och vi förlorar mycket av ånggenomsläppligheten.

Målar vi med en vattenbaserad färg sugs vattnet från färgen in och den blir snabb tjock och svårt att jobba med. Dessutom kan lera böra löses upp. När vi försöker att fördela färgen för att få den jämn, kan håren från en roller klibba fast så pass mycket att den halvupplösta leran lossnar. När vi jobbar med en pensel länge på samma ställe då kan leran blanda sig med färgen och det blir fläckar. Men om vi vill behålla maximal ånggenomsläpplighet är en vattenbaserad färg enda alternativet.

När man målar med en vattenbaserad färg finns det risk för genomslag, dvs fläckar som vandrar ut från väggen. Vi hinner inte gå in på det nu, men besök gärna vår hemsida där det finns en del om vad det är, varför det kan bli och hur man kan hindra eller minska att det blir.

(Länk till Genomslag www.fargriket.com/genomslag)

Men varje lera är olika. Vi rekommenderar därför följande, testa att måla på en bit av väggen och försök att avgöra om du behöver grunda eller ej. Grundningen minskar ånggenomsläppligheten med ytterligare XX %, men kan ge ett visst skydd mot genomslag och gör det mycket lättare att måla första lagret.

Dag 1.

ev Grunda hela väggen med 620 eller vatten, ca 150-175 ml/m². Vänta ca 10-30 minuter.

Klicka 1-2 banor med roller med Lerfärg 655 kanske med 5% vatten.

Fördela snabbt.

Jämna ut med pensel.

Måla nästa 1-2 banor.

Bäst om man är 2 personer. En som rollar på en som jämnar ut med pensel.

Om ytan fortfarande suger för mycket använd en blomsterspruta för att fukta väggen och/eller färgen. Vänta några sekunder tills vattnet har sugit in och ytan är matt igen.

Dag 2.

Klicka med roller 655.

Fördela snabbt.

Evt jämna ut med pensel, beroende önskad mönster.

När vi har ytor som är mera utsatta för stänk och smuts kan vi i stigande grad skydda dem, men då måste vi acceptera att vi också täpper till ytan allt mera.

• Mera Grund 620 på befintlig färg,

• Vattenglas K12,

• ÄOT,

• Olja 240 eller Hårdvaxolja 290,

• Grundolja 220 och Oljefärg 840.

Innan vi går igång med att måla med en vattenbaserad färg finns det en sak till vi behöver tänka på: Genomslag.

Medan ren lera är fri från vattenlösliga färgämnen, kan det finnas i lerklinning lite vad som helst. Organiska ämnen såsom hackad halm och isär koskit kan innehålla färgämnen (t ex halvnedbruten klorofyll) som börjar vandra när väggen blir våt. Färglagret vi lägger på är mycket tunn och färgämnen behöver inte vandra långt innan de når ytan och ger fläckar. Om färgen har en mörkare kulör kanske det inte syns, med på vit färg gör det det. Att isolera hela väggen innan man målar den är en möjlighet men då förstör man ånggenomsläppligheten. Att grunda ytan eller att fukta den kan gör problemet värre för att då har färgämnen mera tid på sig att lösas och börja vandra, eller minska problemet, eftersom vattnet i synnerhet vandrar inåt och tar med sig en del av färgämnen och grundningen ger en liten barriär. Men förr eller senare vandrar vattnet ut igen för att avdunsta och fläckarna börjar duka upp några minuter till max 2 timmar efter man har målat.

Vänta tills ytan har torkat.

Om det blev genomslag på ett fåtal ställen kan man isolera dessa nu med Spärrgrund 815 eller Schellack 955. Blev det genomslag på så många ställen isolering inte är ett alternativ vänta 3-4 dagar med andra strykningen. Dela upp andra strykningen till 2 mycket tunna strykningar med pensel. Då blir det så lite vatten att färgämnen kanske inte hinna lösas och även om de gör det finns inte nog med vatten så de kan vandra långt.

Behandling av golv som utsätts för stående vatten såsom i badrum eller ett kök.

I ett badrum eller kök spiller man inte bara vatten och skyndar sig att torka upp det. Det kan rinna vatten under ett skåp och ligga där tills det har avdunstat av sig själv. Det kan ligga våta handdukar. Det kan finnas droppande rör eller kalla rör där vatten regelbundet kondenserar och droppar ner. Det kan finnas svackor i ett lutande golv, eller kanter kring ett avlopp där vatten samlas och står länge. Och inte minst, det skvättas med vatten om och om igen. Och varje gång vattnet ligger på ytan en stund så vandrar en del in, leran expanderar än så lite och behandlingen försvagas lite. Det kan bli pyttesmå sprickor och nästa gång kan det komma in lite mera vatten.

Ytan behöver sedan ungefär 2-4 gånger så lång tid som den var våt för att torka igen. Så om ytan belastas 8 timmar per dygn kan det akkummuleras vatten om det inte kan avdunsta neråt.

Siffrorna ovan visar hur länge en behandling klarar sig om ytan utsätts permanent för vatten. Gränsen jag har satt är när leran har tagit upp ca 20-25 % vatten. Det är senast då den blir så mjuk att den inte klarar av trycket av en pall man sätter sig på eller från en sko men hård sula (ca 20 kg / cm²).

Jag har testat med både Linolja 230 (som innehåller torkmedel) och Linolja 231 (som är en rå linolja av lacklinolja kvalitet). Mina resultat ang torktider är motstridiga och jag rekommenderar därför för närvarande att använda Linolja 230. Jag måste göra flera försök för att förstå vad som händer och återkommer när de är klara.

Efter en del experimenterande kom jag fram till följande:

• Grunda ytan 3 gånger med antingen Linolja 230 eller Golv- och Möbelolja 240 med 2-3 dagar mellanliggande torktid.

• Behandla 2 evt 3 gånger med antingen Hårdvaxolja 290, Oljefärg 840 eller Betongfärg 860. Mellanliggande torktid 2-3 dagar.

• Låt hellst härda i 14 dagar.

Att utföra behandlingen

Alla de kommande behandlingarna är oljehärdande och behöver att ytan är torr och att temperaturen är över 16°C. Sörj för god ventilation under hela torktiden. En kall fläkt och öppen dörr till resten av huset räcker. Torkande oljor luktar medan de torkar, vanligen mest under dag 2 och därefter i ca 7 dagar. När man lägger så mycket olja som vi rekommenderar här kan lukten hålla i sig längre. Det tar tid innan alla lagren har härdat. Man kan gå utan problem på den oljade ytan under behandlingen, men kolla om dina skosulor lämnar märken. De flesta gör inte det.
Torka upp ev överskott med bomullstrasor.

OBS! oljedränkta trasor är självantändande! Lägg dom i vatten, hänga upp dem till tork som tvätt eller elda upp dem direkt efter användning!

När trasorna är stela efter ca 1-2 dygn är de ofarliga och kan kastas med hushållssoporna. MEN INTE INNAN!

Första behandlingen dag 1

Lägg på Linolja 230 flödigt. Tillför mera om där det sugs upp under sa 30 minuter. Under den tiden sugs det upp ca 180-250 ml/m². Under de sista 5 minuterna bara fördela oljan tills allt är borta så slipper du att torka upp överskott.

Andra behandlingen ca dag 4

Oljan från första behandlingen har under torktiden dragit djupare in i ytan. Oljan har torkat så mycket att den inte lösas upp när mera olja kommer.
Lägg på flödigt igen, men nu bör åtgången ligga någonstans vid 50-100 ml/m². Fördela oljan under ca 1 timme. Håll ett öga med var ytan fortsätter att suga och fösa ditt mera olja hela tiden.
Och överskottet kommer inte längre att sugas upp av ytan. Torka bort allt som inte sugits upp.
Ytan är nu mer eller mindre mättad och på ett perfekt golv ville det räcka. Men mina försök har visat att små sprickor kan fortfarande vara öppna och att dessa kan öppnas ännu mera när ytan utsätts för mycket vatten. Jag rekommenderar därför en tredje behandling.

Låt torka i minst 2 – 3 dagar.

Tredje behandlingen ca dag 7

Behandla på samma sätt som under andra behandlingen. Åtgången bör nu att ligga på 30-60 ml/m².

Låt torka i minst 2 -3.

Slutbehandlingarna ca dag 10 och framåt

Vi rekommenderar inte att avsluta med ÄOT, Linolja 230 eller Golvolja 240 på ytor där man väntar sig större mängder vatten som ligger under längre tid. Linolja 230 och ÄOT blir mjuka redan efter få dagar när de utsätts för stående vatten, det sväller och förlorar styrka. Även upprepade kortare intervaller leder till att linolja sväller och vi bedömer det därför som för svag för ett våt golv. Även Golvolja 240 börjar svälla efter 10 dagar av kontinuerligt belastning.
Hårdvaxolja 290 och Oljefärgerna 860 och 840 (och synnerhet 840) har inte visat någon försvagning än.

Vi rekommenderar att slutbehandla med Hårdvaxolja 290 och Oljefärgerna 860 och 840. Stryka en tunn behandling, var noga med att arbeta in oljan/färgen i eventuella sprickor.

Gör 2 max 3 strykningar. Låt torka i minst 2 dagar mellan strykningarna. Man kan gå och använda ytan när den är så torr att handen glider lätt över ytan. Men man bör utsätta ytan för så lite vatten som möjligt under de första 14 dagar, där tiden direkt efter behandlingen är mest kritisk.

Hur länge behandlingen klarar av vatten beror även på mekanisk belastning. Vassa föremål kan slita på behandlingen, trycka ett hål eller skapa en spricka där vatten kan tränga in. Särskilt ÄOT som i sig är ganska mjuk slits fort. Vatten som ligger länge ska ändå tränga igenom ÄOT ganska fort och leran under kan bli så mjuk att den inte längre klarar av tryck från personer som går över ytan.

De rekommenderade behandlingarna är mycket starkare, men inte lika mjuka att gå på. Den avgörande faktorn här är hur stor belastningen av mekanisk slitage och stående vatten man måste räkna med.